Överrättsseminarium i Åbo, 7-9 september 2009

Måndagen den 7 september i år samlades 44 förväntansfulla nordiska domare på hotell Hamburger Börs i centrala Åbo för att under tre dagar diskutera olika aspekter på att vara domare i överrätt.

Som alltid när personer från olika länder samlas var språkfrågan en inledande stötesten men den övervanns relativt snabbt. Det språk som tillämpades var en form av "skandinaviska”"där deltagarna försökte välja ord som kunde förstås av många. Vi svenska domare hade inga större problem utan kunde i gruppdiskussionerna ibland briljera som "tolkar" när det behövdes för att t.ex. våra svensktalande finska domare skulle till fullo förstå ett inlägg från en dansk domare. Att vår plötsliga språkbegåvning säkert berodde på att dansken ansträngde sig för att tala svenska störde inte vår känsla av kunnande i språkliga frågor.

Varje avsnitt under seminariet inleddes med att en domare presenterade ämnet och gav sin syn på aktuella frågor inom ramen för ämnet. Sedan vidtog gruppdiskussioner, där varje grupp innehöll representanter från de nordiska länderna. Endast en grupp fick dock förmånen av isländsk medverkan eftersom det bara deltog en domare från detta land. En kort resumé av vilka frågor som diskuterades lämnas nedan.

Utöver diskussioner i skilda angelägna ämnen ingick också att under en förmiddag göra ett studiebesök i antingen Åbo tingsrätt eller i Åbo hovrätt. De som besökte Åbo hovrätt fick avlyssna ett intressant åländskt mål rörande bedrägeri riktat mot ett spelbolag på Internet, medan de deltagare som besökte Åbo tingsrätt fick lyssna på ett mål om en restauranganställd som var misstänkt för grov förskingring. Båda målen genomfördes på svenska.

Nu var det inte bara idogt seminariearbete. Våra finska värdar hade lagt upp ett ambitiöst och generöst program även för övrig tid. Det innefattade excellenta måltider med mat och dryck, båttur i skärgården och guidad rundvandring i den lilla trästaden Nådendal. Vi besökte även Åbo hovrätt, där hovrättspresidenten Antero Palaja guidade oss och gav en kunnig beskrivning av hovrättens framväxt och dess verksamhet fram till idag. Under ett besök i Åbo slott kunde för övrigt presidenten även där ge en livfull beskrivning av vad som utspelats i slottet genom seklerna. 

Har man roligt så går tiden fort. Får man därtill diskutera intressanta frågor som berör alla domare, så går tiden än fortare. Det gjorde den även denna gång och på onsdagskvällen återkom elva trötta men nöjda svenska domare till Sverige och vardagsslitet i domstol.

Mats Lundeholm, hovrättsråd i Göta hovrätt, och
Bodil Stelzer, kammarrättsråd i Kammarrätten i Jönköping

- - - - - - - - -

Diskuterade ämnen - Förtroendet för domstolarna
Det inledande ämnet var förtroendet för domstolarna. Lagmannen Sigurd Heuman inledde med en redogörelse för frågor som behandlas i den utredning som han presenterade förra året (SOU 2008:106). Därefter vidtog livliga diskussioner kring ett antal förberedda frågor i ämnet. Frågorna berörde bl.a. aspekter på personbe-mötande i rättssalen och metoder för att undersöka hur parter och bevispersoner uppfattar bemötandet i domstol, vad som är kvalitet i domskrivning, hur för-hållandet till media bör hanteras, om TV-sända rättegångar bör övervägas, i vad mån domstolschefens ansvar för förtroendefrågor kan komma i konflikt med domarnas grundlagsfästa självständighet, m.m. Även om det i åtskilliga frågor fanns en påtaglig samsyn, fanns det också skillnader som utrymmet här inte medger en redogörelse för. Som två mycket små exempel på skillnader i förhållande till en vanlig svensk hållning kan dock nämnas att man, enligt vad som framkom, i Norge alltid inleder rättegången med att presentera domarna med namn, liksom att man där konsekvent anser att en domare inte ska i media kommentera en dom som domaren har deltagit i. Det framkom också att det i Norge inte var ovanligt att man lämnade relativt ingående skäl för att inte bevilja prövningstillstånd.

Domarrollen nu och i framtiden
Nästa ämne var domarrollen nu och i framtiden. Den inledande presentationen lämnades av justitierådet i Finlands Högsta domstol Gustav Bygglin och följdes av korta inlägg från representanter för övriga nordiska länder. Även här följde intressanta gruppdiskussioner, inte minst med anledning av en norsk domares inlägg om att domstolar inte är serviceorganisationer som är till för domstolens "kunder", utan fristående myndigheter med uppgift att ägna sig åt oavhängig myndighetsutövning. - Ett gemensamt problem i de nordiska länderna föreföll vara en tendens som kallades att domarna blev "gör-det-själv-domare", dvs. att åtskilliga arbetsuppgifter som tidigare andra personalkategorier inom domstolen skött, får tas över av domarna.

Domaretik
Ytterligare ett ämne som behandlades var domaretiken, där förstelagmannen Björn Solbakken inledde. Det visade sig att man i Norge kommit relativt långt med att upprätta etiska regler för domare och att man numera var inne på en andra version som man hoppades skulle kunna antas. Därefter diskuterades gruppvis om det behövs etiska regler, vad de i så fall ska innehålla och hur de ska antas. Bland de regler som det norska förslaget innehöll uppmärksammades särskilt en regel om hur en domare ska uppträda i privatlivet, liksom en regel om ansvar för meddomare att ingripa om en domare inte lever upp till de etiska reglerna.  

En modernare rättegång, EMR
Det avslutande ämnet var svenskt. Hovrättspresidenten Anders Iacobaeus presenterade svenska erfarenheter, positiva och negativa, av de "EMR-ändringar" som trädde i kraft den 1 november förra året. Något liknande fanns inte i de andra nordiska länderna visade det sig. Övriga nordiska domare fann det intressant, men visade inte något mera påtagligt intresse för en sådan utveckling i det egna landet.

Avslutning
Mötesdeltagarna avlutade med ett varmt tack till de finländska arrangörerna, och till SEND:s avgående ordförande Bent Carlsen, för ett väl genomfört seminarium. I samband med mötets avslutning presenterades också SEND:s tillträdande ordförande, hovrättspresidenten Kathrin Flossing.